Metabol ohälsa kan förvärra covid-19

17 januari 2021 av , medicinsk granskning av i Coronaviruset, Lågkolhydratkost, Metabolt syndrom

Följande text är en artikel ur tidningen Hälsa & Funktionsmedicin, Sveriges riktiga hälsotidning, publicerad i nr 6 2020.

Du har väl inte missat vårt erbjudande för dig som är eller blir medlem på Diet Doctor? Medlemmar erbjuds nämligen en mycket fin rabatt på en prenumeration av tidningen, något du inte vill missa! Läs mer om erbjudandet här.

Trevlig läsning!

”Var försiktig när du vistas utomhus, på allmän plats, under resor och i affären. Tvätta händerna, vidta försiktighetsåtgärder. Träffa inte vänner och umgås inte i större sällskap.” Råden från våra myndigheter fokuserar på hur du bör bete dig för inte bli smittad av covid-19 men utelämnar helt vad du faktiskt själv kan göra för att påverka din risknivå.¹

Text: Karl Hultén, biomedicinare

Det står klart i dag att alla inte drabbas lika hårt av covid-19. Äldre personer med uttalad metabol ohälsa (övervikt och diabetes) är de som löper störst risk att drabbas så hårt att sjukhusvård krävs. Det vi sällan pratar om är att metabol ohälsa går att påverka på relativt kort tid med hjälp av kost och livsstil.

Vi vet i dag att risken för allvarliga komplikationer ökar med stigande ålder. För barn är risken nära noll, medan den är tolv gånger högre för personer över 80 år. Men ålder är inte allt. En 102 år gammal kvinna i Wugan återhämtade sig nyligen från covid-19, och hon är långt ifrån ensam. Faktum är att de flesta infekterade över 80 år klarar sig bra. Grundorsaken bakom överdödligheten är annan ohälsa i form av cancer, diabetes, hjärtsjukdom, leversjukdom, lungsjukdom, demens och så vidare. Bakom många av dessa sjukdomar utpekas nu fetma och diabetes av allt fler forskare som drivande orsaker.

Fetma och diabetes är ämnesomsättningssjukdomar som drabbar hundratusentals svenskar, varav många är unga. Man brukar tala om det ”metabola syndromet” som inkluderar diabetes, högt blodtryck, fetma och höga blodfetter. Det är alltså ett tillstånd där ämnesomsättningen är rubbad så att blodsockernivåerna är höga, känsligheten för insulin är låg och inflammation pågår i kroppen.

Det metabola syndromet innebär att du löper ökad risk för de sjukdomar som gör dig känslig för covid-19. Men som väl är finns det effektiva lösningar. Det metabola syndromet kan nämligen hävas med hjälp av kosten på relativt kort tid.

Nyligen gjordes en systematisk översikt av forskningsläget kring hur paleokost (artriktig föda) kan förebygga den typ av ohälsa som gör människor känsliga för covid-19. Författarna till översikten kunde konstatera att den här kosten förebygger kronisk sjukdom generellt.² Särskilt intressanta är de studier³ som visar att ämnesomsättningen (metabolismen) kan revolutioneras på kort tid.

Patienter har alltså kunnat minska på sina blodtrycksmediciner och sin diabetesbehandling, och har i vissa fall blivit helt friska från typ 2-diabetes. Deras blodtryck, blodsocker, kroppsvikt och blodfetter har normaliserats med hjälp av kosten under en tidsperiod som varierat mellan dagar och veckor. Vi kan inte säga säkert att en kostförändring av den här typen skyddar mot allvarliga följder av covid-19, men det finns mycket som talar för att det är så.

Människor med högt blodsocker klarar sig betydligt sämre vid en covid-19-infektion. Det är ett så tydligt faktum att Folkhälsomyndigheten skriver ut i sina råd att diabetiker måste behandla sin diabetes väl för att minska sin risknivå.

Även syresättning och behandling i ventilator tycks påverkas av kosten. I en klinisk studie från 1989 prövades lågkolhydratkost för patienter med akut respiratorisk nedsättning som låg i ventilator.⁴ Tjugo kliniskt stabila patienter randomiserades till två grupper där den ena fick lågkolhydratkost och den andra vanlig kost.

De som åt lågkolhydratkosten kunde tas ur ventilatorn i medeltal 62 timmar tidigare än kontrollgruppen, eftersom de hade bättre syresättning. Huruvida lågkolhydratkost också kan vara ett skydd för covid-patienter vet vi inte i dag då det saknas kliniska prövningar.

Men det vi alltså vet är att ämnesomsättningen och blodsockret ibland kan normaliseras inom loppet av några dagar med hjälp av en kost baserad på hela råvaror i form av kött, grönsaker, nötter, rotfrukter bär, och frukt. Samtidigt som processad mat, e-ämnen, mejeriprodukter, spannmål, socker och gluten utesluts.

I dessa tider är det viktigare än någonsin att komma ihåg att vi alla har ett personligt ansvar för vår egen hälsa som ingen annan kan ta över.

Så kan du förbättra din metabola hälsa

Välj artriktig föda. En kost baserad på hela råvaror i form av kött, fisk, fågel, grönsaker och rotfrukter, nötter, frön och till viss del frukt kan tänkas återställa din metabola hälsa.
Undvik att äta sent på kvällen. Fyll på med kalorier tidigt på dagen och ät helst inte efter klockan 18. Vi vet att detta är fördelaktigt eftersom det minskar det totala energiintaget, vilket förbättrar ämnesomsättningen.
Ät näringsrikt. Näringsbrist är nära kopplat till känslighet för infektioner eftersom immunförsvaret behöver selen, zink, järn, B12, omega-3, C-vitamin och andra vitaminer. De mest näringsrika livsmedlen är havsmat, inälvsmat, nötkött, fågel och grönsaker.
Sov mer. Gå och lägg dig i tid, undvik koffein efter klockan 15 och håll god sömnhygien. Sömnbrist påverkar ämnesomsättningen mycket negativt och bara ett par nätter med stor sömnbrist försämrar blodsockerregleringen betydligt.
Rör på dig. Promenader och all annan form av fysisk aktivitet förbättrar ämnesomsättningen. Försök att komma ut varje dag på en 30-minuterspromenad; forskningen visar att det kan påverka ämnesomsättningen positivt.⁵ Det här är alltså ett fantastiskt tillfälle för dig att börja röra på dig och förbättra dina kostvanor.
Vila och återhämtning. Investera i din mentala hälsa med en daglig mindfulnessövning eller meditation. Det behöver inte vara mer än 10 minuter. Vistelse i naturen är ett alternativ som har samma effekt på sinnet.
Sociala band. Ring dina anhöriga, vinka till grannarna, småprata med människor du möter. Även sociala kontakter som inte innebär onödig fysisk kontakt förbättrar din mentala hälsa.

Ännu inte medlem? Testa en gratis provmånad

Gillade du denna artikel och vill ta det av erbjudandet om en tidningsprenumeration? Även om du ännu inte är medlem i Diet Doctor kan du registrera dig för en gratis provmånad och få tillgång till rabattkoden. Diet Doctor Plus ger dig också fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.

Ja tack!

Tidigare

Att stärka immunförsvaret

BMJ stödjer lågkolhydratkost för att förebygga komplikationer vid COVID-19

Guide: Stärk immunförsvaret för att bekämpa coronavirus: vad du behöver känna till

Grunderna för LCHF

Living low carb med Sue Acres
04:33
Sue hade 23 kilos övervikt och en mängd hälsoproblem.
ENDAST MEDLEMMAR
ENDAST MEDLEMMAR
Är LCHF dåligt för träning? Svar på vanliga frågor
02:45
Kan man träna på LCHF-kost?
VIDEO: Jeffry Gerber - Why Low Carb and Other Common Questions (VAIL 2016)
16:59
Biverkningar av ketogen kost
06:58
Några vanliga biverkningar av ketogen kost – och hur du undviker dem.
LCHF på rätt sätt – Eric Westman 3
14:09
Intervju med Eric Westman, läkare och expert på LCHF-kost. Om grunderna för att äta LCHF och vad som är viktigt att tänka på när man sätter igång för att det ska gå så bra som möjligt.
ENDAST MEDLEMMAR
ENDAST MEDLEMMAR
Är LCHF dåligt för miljön? Svar på vanliga frågor
07:09
Är LCHF-kost skadlig för miljön?
ENDAST MEDLEMMAR
ENDAST MEDLEMMAR
De 5 vanligaste misstagen på LCHF
08:57
Är det svårt för dig att nå din målvikt, är du hungrig eller mår du inte bra? Se till att du undviker dessa misstag.
Lite av allt? Svar på vanliga frågor
05:44
Är det inte bäst att helt enkelt äta balanserat och "lite av allt"?
Vad är den främsta fördelen med LCHF? Svar på vanliga frågor
02:52
Vad är den främsta fördelen med att äta färre kolhydrater?
Keto-kurs, del 2
08:37
Hur fungerar ketogen kost? Vad äter du på ketogen kost?
ENDAST MEDLEMMAR
ENDAST MEDLEMMAR
ENDAST MEDLEMMAR
Keto-kurs med dr Andreas Eenfeldt, del 1
08:01
Vilka fördelar innebär ketos? Vad äter du på ketogen kost?
Att bli en fettbrännande maskin - Eric Westman 2
11:31
Eric Westman reder ut begreppen fettförbränningsläge och kolhydratförbränningsläge. Hur får man mer energi genom en hög fettförbränning och hur mäter man den?
Så uppnår du en hälsosam livsstil med LCHF
41:41
Vad har din läkare emot LCHF? – Eric Westman 5
17:49
Intervju med Eric Westman, läkare och expert på LCHF. Varför är många läkare motståndare till LCHF trots att kosten visat sig ha positiv effekt på vikt och hälsa? Obs! På grund av tekniskt fel är ljudet i videon inte av den kvalitet vi önskar. Vi ber så mycket om ursäkt för detta och hoppas att ni finner innehållet intressant ändå.
Är mättat fett farligt? Svar på vanliga frågor
07:29
Behöver man akta sig för mättat fett?

För referenser och källor: Hälsa och funktionsmedicin: Referenser och källor ↩
de Menezes, Ehrika Vanessa Almeida, et al. ”Influence of Paleolithic diet on anthropometric markers in chronic diseases: systematic review and meta-analysis.” Nutrition journal 18.1 (2019): 41. ↩
Yancy, William S., et al. ”A low-carbohydrate, ketogenic diet to treat type 2 diabetes.” Nutrition & metabolism 2.1 (2005): 34.

Masharani, Umesh, et al. ”Metabolic and physiologic effects from consuming a hunter-gatherer (Paleolithic)-type diet in type 2 diabetes.” European journal of clinical nutrition 69.8 (2015): 944-948.

Jönsson, Tommy, et al. ”Beneficial effects of a Paleolithic diet on cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: a randomized cross-over pilot study.” Cardiovascular diabetology 8.1 (2009): 35.

Fontes-Villalba, Maelán, et al. ”Palaeolithic diet decreases fasting plasma leptin concentrations more than a diabetes diet in patients with type 2 diabetes: a randomised cross-over trial.” Cardiovascular Diabetology 15.1 (2016): 80.

Frassetto, Lynda A., et al. ”Established dietary estimates of net acid production do not predict measured net acid excretion in patients with Type 2 diabetes on Paleolithic–Hunter–Gatherer-type diets.” European journal of clinical nutrition 67.9 (2013): 899-903.

Jönsson, Tommy, et al. ”Subjective satiety and other experiences of a Paleolithic diet compared to a diabetes diet in patients with type 2 diabetes.” Nutrition journal 12.1 (2013): 105.
↩
Al-Saady, N. M., C. M. Blackmore, and E. D. Bennett. ”High fat, low carbohydrate, enteral feeding lowers PaCO 2 and reduces the period of ventilation in artificially ventilated patients.” Intensive care medicine 15.5 (1989): 290-295.
↩
Lakka, Timo A., and David E. Laaksonen. ”Physical activity in prevention and treatment of the metabolic syndrome.” Applied physiology, nutrition, and metabolism 32.1 (2007): 76-88. ↩