Stor granskning av kostråd
, medicinsk granskning av Dr Andreas Eenfeldt
i Misslyckade fettsnåla råd, Vetenskap och hälsa 
Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik. Hon bloggar på annfernholm.se.
När Livsmedelsverket har gett oss kostråd har myndigheten pekat med hela handen. Vi har fått höra att om vi gör si eller så kan vi minska risken för sjukdom, men de rekommendationer vi får är ofta illa grundade. Tillsammans med medicinjournalisten Gunilla Eldh granskar jag nu vetenskapen bakom olika kostråd i Svenska Dagbladet.
Många upplever kostvetenskapen som fladdrig. Ena dagen skriker tidningsrubriker ut att salt eller mättat fett är farligt, andra dagen är både salt och mättat fett helt okej. Hur kan det vara så?
Svaret på den frågan får du nu i en serie artiklar som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit för Svenska Dagbladet. I korthet orsakas förvirringen av att kostråd ofta utfärdas utan att effekten av dem är säkerställd genom så kallade randomiserade och kontrollerade prövningar.
Randomiserade och kontrollerade prövningar – vad är det för ett krångligt begrepp? Kanske du nu undrar. Men läs vidare, för vill du förstå förvirringen inom kostområdet behöver du förstå varför denna form av vetenskapliga studier är superviktiga.
Enda sättet att bevisa effekter och utvärdera biverkningar
Så här är det: endast genom randomiserade och kontrollerade prövningar (förkortas RCTs) kan forskare bevisa effekter av en rekommendation och utvärdera om den har några biverkningar. Läs om detta i artikelseriens första del: ”Oetiskt att grunda kostråd på vetenskapliga antaganden”
Problemet är att det inom kostområdet har utvecklats ett slags kultur där forskare anser sig kunna utfärda rekommendationer utan att ha genomfört RCT-studier. Orsakerna är många: man anser att det är för dyrt, för svårt och att studierna tar för lång tid att genomföra. Men utan dem famlar man i blindo. SvD:s Henrik Ennart skriver om konsekvenserna av detta: Konsumenterna får betala när forskarna bara anar.
Högre krav på läkemedel
Låt oss jämföra med läkemedel. Där har nämligen diverse skandaler bidragit till betydligt högre krav på vetenskapen än vad man har inom kostområdet. Den första läkemedelskatastrofen drabbade 1937. Ett läkemedelsbolag tog fram en flytande variant av sulfa – det första antibakteriella läkemedlet – och löste då upp sulfan i dietylenglykol, som är giftigt. Över hundra barn och vuxna dog. Skandalen ledde till en ny amerikansk lag, där företag blev tvungna att visa att ett läkemedel var säkert innan det började saluföras.
På 1940-talet kom sedan penicillinet med sin nästan magiska effekt på farliga infektioner. För att rädda fler liv började läkemedelsföretag jaga ännu effektivare antibakteriella ämnen. Ju fler bakterier man kunde slå ut, desto bättre. Problemet var att dessa nya kraftfulla mediciner började användas på enkla förkylningar. Ny antibiotika marknadsfördes med slogans som ”den mest allsidiga antibiotikan som har upptäckts” och konsumtionen steg lavinartat.
Vissa läkare började ifrågasätta nyttan av detta. Människor överbehandlades och dessutom började man se en resistensutveckling. Röster höjdes för att företagen skulle vara tvungna att utföra kontrollerade vetenskapliga studier som bevisade den påstådda nyttan och utvärderade biverkningar (som en utslagen mag- och tarmflora) innan ett läkemedel fick marknadsföras som extra effektivt mot en sjukdom.
Läkemedelsbolagen satte sig dock på tvären. För att göra en lång historia kort var det till slut skandalen kring sömnmedlet neurosedyn – där tusentals barn föddes med grava missbildningar – som på 1960-talet ledde till en ökad kontroll av läkemedel. Företagen tvingas numera utvärdera både effekter och biverkningar genom RCT:s innan ett läkemedel får säljas.
Det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller kontrollen av läkemedel, men faktum är att de kontrolleras bra mycket bättre än kostråd innan de införs. Vissa kostråd vi har fått har varit baserade på rena gissningar och i efterhand visat sig vara direkt skadliga. Det kommer exempel på det senare i SvD-serien.
Lobbying från godisindustrin
Du hittar de artiklar i serien som hittills är publicerade här: Kostråden. Det handlar bland annat om kostråden vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, som vilar på svag vetenskap. Du kan också läsa om Clara, 12 år, som på sjukhuset fick 17 sockerbitar i sin frukost dagen efter att hon hade diagnosticerats med typ 1-diabetes.
I en annan artikel kan du läsa om kostråden kring mättat fett. Forskare har grävt fram data från den största randomiserade och kontrollerade studien hittills av nyttan av att byta mättat fett mot fleromättat fett. Den genomfördes för 40 år sedan, men resultaten publicerades dessvärre aldrig. Studien visar att kolesterolet sänks, men utan att risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom minskar.
Sist men inte minst måste du läsa om sockerindustrins lobbying och det symposium som Marabou sponsrade 1973, där forskarna drog slutsatsen att socker inte kan vara en orsak till hjärt-kärlsjukdom: Godisindustrin betalade forskarna – spred fettskräck.
När jag skriver att du måste läsa den artikeln menade jag verkligen MÅSTE. Så att du förstår vilka krafter som ligger bakom de kostråd i har fått. Fortsättning följer.
Tidigare
Ann Fernholm
Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg.
Populära inlägg av Ann Fernholm
![Den rosa sötsaksfesten gör mer skada än nytta – öppet brev till Cancerfonden och Bröstcancerförbundet]()
Den rosa sötsaksfesten gör mer skada än nytta – öppet brev till Cancerfonden och Bröstcancerförbundet![Svar från barnmatsföretag: Svårt att göra vanlig gröt i klämmis]()
Svar från barnmatsföretag: Svårt att göra vanlig gröt i klämmis![Lite sockerhistoria: Barns frukostflingor inspirerade till socker i grisfoder]()
Lite sockerhistoria: Barns frukostflingor inspirerade till socker i grisfoder
Video om kostråd
- ENDAST MEDLEMMAR
![Feta fördelar med fet mat]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Hur är det med fibrer?]()
![Kostråden reflekterar inte vetenskapen]()
![Är alla kalorier likadana?]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Rött kött och hälsa]()
![Skapade införandet av kostråden fetmaepidemin?]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Tim Noakes rättegång]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Våra kroppar behöver bra mättat fett]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Undvik de konventionella kostråden]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Sluta att demonisera riktig mat]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Borde de fettsnåla kostråden ha införts?]()
![The Big Fat Fix]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Kost och träning för ett friskt hjärta]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Professor Noakes i förhör]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Jayne Bullen - Hur ändrar man matvanorna i ett land? Part 1 (SD 2016)]()
![Kolhydratrestriktion i praktiken]()
!["Diabetes är en tickande bomb"]()
![Att sprida LCHF i Brasilien]()
